A CHAIR AND A SHELFS HISTORY OF 1930 UNTIL TODAY

– A PART OF THE DANISH DESIGN HISTORY

2004-2005
Kulturen in Lund, Historical Museum

A exhibition and project made as a collaboration with Center for Denmark Studies

_____________________________________________________________________________


EN STOLS OCH EN HYLLAS HISTORIA FRÅN 1930-TAL TILL IDAG

– EN DEL AV DEN DANSKA MÖBELKONSTEN


I mötet mellan arkitekter och snickare, mellan traditionen och det moderna, mellan form och funktion, uppstår på trettiotalet den s.k. mjuka danska funktionalismen. En funktionalism som i motsättning till den internationella inte förkastar traditionen utan bygger vidare på den.
Redan på slutet av 1700-talet hade Det Kongelige danske Kunstakademi haft till uppgift att utbilda snickarmästare i teckning och att godkänna deras gesällprov. Detta var unikt bland Europas konstakademier. Det var också vanligt att unga snickarlärlingar reste ut i Europa för att arbeta och tillägna sig kunskaper om skilda tekniker.
1924 bildades Linjen for rumudstyr og møbler på konstakademin i Köpenhamn med arkitekt Kaare Klint som ledare. De moderna möblernas utformning byggde på systematiska studier som utfördes i ett nära samarbeta mellan honom och hans elever. Till exempel genomfördes en omfattande studie av engelska möbler från 1700-talet, i vilken möblernas proportioner och konstruktioner registrerades. På så sätt tillägnade man sig kunskap om hållbara konstruktioner och att värdesätta ett gediget hantverk. Enligt Kaare Klint skulle det finnas ett direkt samband mellan människans och möblerna mått och mellan möblerna och de rum som de skulle användas i. Möblerna skulle vara ett redskap som underordnade sig människan och inte tvärtom. Kaare Klint använde sig av det gamla måttsystemet, tum, fot, aln och famn eftersom dessa bygger på människokroppens fysiska mått.
Kaare Klint har påverkat en hel generation av danska möbelarkitekter, även om vissa reagerat mot hans traditionella hållning. Elever på skolan var bl.a. Ole Wanscher, Børge Mogensen, Arne Jacobsen, Edvard Kindt- Larsen, Mogens Koch, Bender Madsen, Grete Jalk, Rigmor Andersen och Peder Moss.

Industrialiseringen, nya samhällsklasser och inflyttning till städerna bidrog till att efterfrågan på nya möbler ökade. Det var en anpassning till mindre bostäder, till ändrade ekonomiska förutsättningar och ändrade arbetsförhållanden – t.ex. att husmödrarna själva skulle sköta hemmet och samtidigt delta i arbetslivet – som gjorde att behovet av praktiska möbler ökade. Men det skulle ta många år innan möbel produktionen hann ställa om sig. I ett första skede ledde denna utveckling istället till en större och mer industrialiserad produktion och en ökad konkurrens från billiga importerade möbler som hotade snickarnas existens. I kampen för att vända denna utveckling började Københavns Snedkerlaug 1927 att arrangera årliga utställningar med tillhörande årligt återkommande arkitekttävlingar. Dessa tävlingar kopplades så småningom ihop med aktuella frågeställningar inom möbel- och bostadsfrågorna. När kvinnorna gick ut i arbetslivet och hemmet blev ett gemensamt ansvar formulerades således uppgiften att arbeta med ett allrum. Snedkerlaugets utställningar som pågick under 40 år, ledde till ett fördjupat samarbete mellan arkitekter och snickare. Ett exempel på ett sådant samarbete som sedan har bestått är Kaare Klint och Rud. Rasmussens snickeri.


RUD. RASMUSENSSENS snickeriverkstad
På 30-talet ritade arkitekt Kaare Klint en stol och arkitekt Mogens Koch en hylla som fortfarande tillverkas på Rud. Rasmussens snickeriverkstad i Köpenhamn.
På Nørrebrogade 45 ligger Rud. Rasmussens snickeriverkstad och möbelaffär in på en bakgård. Snickeriet har funnits sedan 1869 och drivs fortfarande av familjen Rasmussen (på denna adress dock sedan 1875).
I början av sin karriär ritade snickarmästare Rudolf Rasmussen själv de flesta av sina möbler. Genom sitt uppdrag som styrelsemedlem av "Snedkernes Tegneforening" kom han i kontakt med några av tidens kända arkitekter. De inledde ett samarbete där arkitekterna ritade möblerna och snickeriet utförde dem. Då Kaare Klint fick uppdraget att rita ombyggnaden av Fredriks Hospital på Bredgade till Kunstindustrimuseet och även rita inventarier vände han sig till Rud. Rasmussen. Därmed var deras samarbete etablerat.
1930 ritade Kaare Klint stolen Mix tillsammans med eleven Edvard Kindt-Larsen, en stol som fortfarande produceras på Rud. Rasmussens snickeriverkstad och som nyligen valts som sittmöbel till Danmarks nya operahus.
Mogens Koch, en av Kaare Klints elever, kom 1928 till Rud Rasmussens snickeri med en skiss till en hylla. Hyllan är utförd i massivt trä i mycket tunna dimensioner. Hyllan, som kallas "byggreolen" sattes i produktion och har sedan varit en av snickeriets största och mest kopierade försäljningssuccéer. Den mottog 1991 Dansk Design Centers "ID- klassiker Pris" som ges till en produkt som varit i oavbruten produktion i mer än 25 år.






Tack till Rud. Rasmussens snickeri och de duktiga hantverkare som visat mig sitt arbete. Och ett tack till bibliotekarierna på Kunstakademiets bibliotek, Samlingen af arkitekturtegninger i Köpenhamn för värdefull hjälp.
Utställningen är ett sammarbete med Kulturen i Lund och Centrum för Danmarks studier vid Lunds Universitet.